Lön, utdelning och K10 — så planerar du som ägare (2026)

Som ägare till ett fåmansbolag har du två sätt att ta ut pengar: lön och utdelning. Hur du fördelar mellan dem påverkar både skatten du betalar i år och pensionen du har om tjugo år. Från och med 1 januari 2026 gäller dessutom nya 3:12-regler — den gamla uppdelningen i förenklingsregel och huvudregel finns inte längre. Den här guiden går igenom det som har störst betydelse i praktiken: lön kontra utdelning, det nya gränsbeloppet och varför det lönar sig att tänka över flera år.

Lön eller utdelning — du behöver oftast båda

Det första missförståndet är att utdelning alltid är bättre än lön. Så är det inte.

Lön ger dig sjukpenninggrundande inkomst, pensionsrätt och en stabil inkomst som banken kan räkna med när du söker bolån. Utdelning ger lägre skatt på själva uttaget (20 procent inom gränsbeloppet), men bygger ingenting på vägen.

En tumregel som fungerar för många fåmansbolagsägare:

• Ta ut en lön som ger full pensionsavsättning och som ligger precis under gränsen för statlig skatt (för 2026 ungefär 52 500 kr per månad brutto).
• Lägg utdelningen ovanpå det.
• Stäm av varje år utifrån hur mycket bolaget faktiskt tjänar.

Då bygger du både trygghet på lång sikt och drar nytta av de lägre skattesatserna på utdelning.

K10-blanketten och det nya gränsbeloppet

K10 är den blankett du som delägare i ett fåmansbolag lämnar in tillsammans med deklarationen. Den räknar fram ditt gränsbelopp — alltså hur mycket utdelning du får ta ut till 20 procents skatt istället för att betala tjänsteinkomstskatt (som kan landa runt 55 procent).

Från och med beskattningsåret 2026 finns det en enda metod för att räkna fram gränsbeloppet. Den är summan av fyra delar:

1. Grundbelopp: 4 inkomstbasbelopp = 322 400 kr för 2026. Får bara räknas en gång per ägare. Äger du andelar i flera fåmansbolag fördelas beloppet i proportion till ägd andel — du kan inte välja själv.
2. Lönebaserat utrymme: 50 procent av din andel av bolagets löneunderlag, minus ett avdrag på 8 inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2026). Makar gör bara ett avdrag tillsammans. Taket är 50 gånger din egen eller en närståendes lön.
3. Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kr. Räntesatsen är statslåneräntan plus 9 procentenheter.
4. Sparat utdelningsutrymme från föregående år — men numera utan uppräkning. Den gamla uppräkningen med statslåneräntan plus 3 procentenheter är slopad.

Det här innebär två viktiga praktiska skillnader mot tidigare år.

Löneuttagskravet är slopat. Du behöver inte längre ta ut en viss minimilön under 2025 för att få använda det lönebaserade utrymmet 2026. Det enda kvarvarande indirekta lönekravet kommer från taket: lönebaserat utrymme kan aldrig överstiga 50 gånger din egen (eller en närståendes) lön. Tar du en mycket låg lön begränsar du alltså utrymmet, även om du formellt får använda det.

Kravet på 4 procents ägande är också slopat. Även mindre delägare får tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme.

Sparat utdelningsutrymme — pengar du redan har tjänat in

Tar du inte ut hela ditt gränsbelopp ett år försvinner det inte. Det sparas och rullas vidare till nästa år. Skillnaden mot tidigare är att det inte längre räknas upp med ränta — så det är inte längre lika lönsamt att låta utrymmet ligga i bolaget enbart för att vänta in en högre uppräkning.

Fyll i K10:an varje år, även de år du inte tar någon utdelning. Annars tappar du historiken över det sparade utrymmet.

Tänk över flera år, inte ett i taget

Det går att optimera ett enskilt år. Men det som faktiskt gör skillnad över tid är att lön, utdelning, pension och en eventuell försäljning hänger ihop med varandra.

Några frågor som är värda att svara på:

• Hur mycket behöver du privat varje månad — och var ska de pengarna komma ifrån?
• Hur mycket vill du spara i bolaget jämfört med privat?
• När vill du kunna gå ner i tid eller sluta jobba?
• Vad händer om du säljer bolaget om fyra eller fem år? Karenstiden för trädabolag har samtidigt kortats från fem till fyra år, men först från beskattningsåret 2027.

När du har svaren blir K10:an en del av planen istället för en blankett du fyller i någon vecka i mars.

Tre saker du kan göra den här veckan

1. Plocka fram din senaste K10. Vet du hur stort sparat utdelningsutrymme du har med dig in i 2026?
2. Räkna på vad det nya grundbeloppet (322 400 kr) plus eventuellt lönebaserat utrymme ger jämfört med det utrymme du haft tidigare år.
3. Bestäm en mållön för 2026 — inte för att klara ett löneuttagskrav (det är borta), utan för att taket "50 × din lön" ska räcka för det lönebaserade utrymme du vill kunna använda.

Det är sällan ett enstaka beslut som gör skillnad. Det är att besluten hänger ihop år efter år.